Börjar dagens blogginlägg med att säga...TACK...mycke tack till alla berörda för en härlig lördag på Kattryd!! Som vanligt var vår Kattryd Grand Prix väldigt lyckad...trots regn i omgångar....men vad vore ett KGP utan regn...under alla år som vi har ordnat med detta evenemang har det i någon form regnat...det har regnat lite, det har regnat myyyyycket, det har regnat lagom och det har till och med inte regnat alls....ja det har regnat i alla former..ha ha ha. 

   Nio tappra ryttare med en härlig fantasi ställde upp och gjorde tävlingen till vad vi kallar "showtime"...i år var det på programmet en Ride and Drive, ja först hoppar man en bana med hästen över sju hinder, sen hoppar man av hästen och kör en bana mellan portar med tennisbollar där man inte får putta ner bollarna för då blir det minuspoäng....allt går på tid...ja så det gäller ju att gasa på lite....hm. För dagen hade jag lånat ut min stora Herr Brun så jag själv fick damma av min vackra vita. Han är ju alltid lika glad för att få vara med och leka och såklart var det inte så svårt att få honom att springa fort, det är ju en stor lycka för honom när han får göra detta..hihi!

  Som vanlig regel på en vanlig tävling så har man alltid en veterinärbesiktning utav hästarna, men på Kattryd har vi en ovanlig regel för vi är en ovanlig tävling....vi har Ryttarbesiktning och en jury... som är mutbar dessutom... kreativiteten i år var det inget fel på...fantasin hade flödat och min favorit var (även om alla var jättefina) ändå Emelie som klätt ut sig till "Magnus"...ha ha, hon kom inåkandes mot juryn på en gräsklippare iklädd, ja ni vet....en orange jacka, träskor, hörselkåpor, en öl i handen och en cigg i mungipan...vek mig av skratt....ha ha...huvet på spiken och två i juryn vek sig också av skratt medans en satt med en helt uttrycklöst min...kanske lite nervös för sin "klippare"...ha ha ha!!

  Finns nog ingen jury i detta landet som får så många presenter på en och samma dag, allt från godis till whisky...ja det är mest flytande presenter....hm och citat från en i juryn..."jag gillar tävlingar där domarmutor funkar"....ha ha! Nä varför vara så allvarlig....enjoy life and have fun....mitt motto. Uppslutningen kring vårt lilla spektakel var förvånansvärt stort, ingen skydde lite regn...inte ens min vackra vita gjorde det, då han annars tycker att regn är inget man ska vara ute i, men han laddade på bra och matte fick hålla sig i....tyvärr så höll hon sig i för dåligt och för ett ögonblick så hände det något och vacker vit slog på bromsen rejält, ja det var verkligen handbromsen i och matte hade inte en chans till att sitta kvar....så oopsy daisy....pang i backen och tugga grus...!!

Delar med mig av händelsen och hoppas du småler....och inte gapflabbar som en på filmen....hi hi....!
 

  Men som ryttare så är det upp på hästen som gäller igen och fallet i sig kändes faktiskt inte...det kom SENARE...och idag vet min kropp om sin excistens...aj aj aj...finns nog inte en liten del av kroppen som inte ömmar, men jag ska ut och promenera bort detta för idag skiner det en stooor sol på himlen och den är efterlängtad. Vilken tur jag har som har en ledig dag....och tid för återhämtning!!! 

 
    tjingeling.....!

  Så kom den dagen jag längtat efter i över 14 dagar....tisdagen den 19 august!! Så igår stod vi ett glatt gäng förväntansfulla i ankommandehallen på Landvetter. Jag kände mig som ett barn på julafton...en liten pirrande känsla i magen...sådär man som barn kunde känna sig när man vaknade på julaftons morgon....mmm....vi skulle möta vår modiga vän AT som var på väg tillbaka efter 18 dagars äventyr i Mongoliet. Minutrarna innan hon äntligen kom ut genom dörrarna var lååååånga. När hon äntligen kom så blev det ett iiiiiiiiih i hela hallen och kramkalaset var igång....och jag kan säga - inte ett öga var torrt!!!

Härligt är det att ha henne på svensk mark igen för jag ska inte sticka under stolen med att jag varit orolig...men nu är det över och vi som följt henne förstår bara en bråkdel av vad hon genomgått, och när jag får höra berättelser om det så ryser jag....så fantastiskt, tragiskt, utmanande, tokigt, sorgligt, berikande....ja det finns nog inte ord för att beskriva vad hon upplevt. Men vänner, jag rekommenderar verkligen, att har ni chansen så gå och lyssna på hennes kommande föreläsningar....lovar att det blir bra!!!

 Ingen har väl undgått att det regnat lite i veckan....men efter regn kommer sol...iallafall på Kattryd för här lyser alltid   ...ha ha. Veckan har börjat i full rulle, det känns nu att vardagen har kommit ikapp och snurran är igång. Förberedelser inför vår Grand Prix tar upp mesta tiden och hästar ska trimmas. Fick dock god hjälp häromdagen av söta stallkollegan Lydia som tog hand om ridning på vacker vit, han måste ju vara i toppform då matte lovat AT att ha honom igång under hennes frånvaro....men det är ju många hästar som behöver trimmas och jag har också varit medryttare på en annan vacker vit....!

  Muffins är back in buisness...studsar, hoppar, tokgalopperar och jagar stackars vit...ja ordningen är återställd så nu väntar jag bara på att få sätta igång ridningen på henne igen. Det rekommenderas att så många dagar hästen har feber, lika många veckor ska den vila, så tre till fyra veckor får lilla brun vila, och jag undrar....HUR SKA DET GÅ TILL...det kryper redan i den lilla bruna kroppen..!

  Nä nu ska jag smaka på mitt nybakade bröd....men ha en fortsatt bra vecka vänner...nu laddar vi för lördag...see ya....tjingeling   

  Mycket har hänt under solen sen förra inlägget och det har varit en väldigt turbulent vecka med många sjukbesök av hästar i olika former. Känns som vi är inne i en ond cirkel och hela stallet är en sjukstuga, är det inte hästar som är dåliga så är det mattar.

  Förra torsdagen insjuknade min fina lilla Muffins i hög feber, hängig och väldigt svullna ben. Hon har över en period verkat väldigt trött och hängig vilket är väldigt ovanligt då hon alltid är en pigg och framåt liten häst men här kom det. Jag ringde ut veterinär som sent på kvällen kom ut och undersökte henne och konstaterade misstänkt anaplasma (fästingburen infektion), veterinären tog blodprov och skrev ut smärtstillande medicin. Över helgen avvaktade vi provsvaren som senare påvisade just anaplasma. 

  En behandling av antibiotika sattes in under fyra dagar och eftersom jag själv inte fick spruta henne så fick det bli till att åka till klinik varje dag under fyra dagar. Muffins svarade bra redan på första behandlingen och jag såg att hon blev lite piggare och sitt rätta jag. Och med det så var hon tvungen att jaga omkring stackars Nisse i hagen då hon började som vanligt bli lite rastlös, nu så kändes det som hon var på väg tillbaka till hennes rätta jag. Risken med denna behandlingen kan vara att den slår ut immunförsvaret och de kan få kolikkänningar samt bli väldigt lösa i magen. En quick fix som motverkar detta gav jag henne och faktiskt så har magen hållt sig i någorlunda skick och inget räserbajs har vistat sig.

  Det finns ett gammalt talesätt som säger "en olycka kommer sällan ensam" som kanske är ganska slitet men ack så sant. I måndags kom min stallkollega in med sin häst från hagen och som var jättehalt. På insidan av benet var det en stor knöl som inte funnits där innan. Som i alla stall så samspråkade vi och försökte som vanligt analysera vad som kunde skett. En spark troligtvis men varför så halt? Så i tisdags när jag var på väg till klinik med Nisse vilket var planerat sen tidigare då han visat en svullnad i ett bakben under längre tid och som jag ville kolla så lastade vi in även L och tog med honom för att röntga och ev utesluta någon spricka i benet. Hos farbror veterinär fick båda hästarna komma i samtidigt och jag måste ju ändå säga...snällare pållar får man leta efter. Där stod de som ett gammalt par och herr veterinär fick både röntga och undersöka dem utan att de lyfte en fena...ha ha....underbara djur   

 Samtidigt som alla sjukresor pågått har vi snickrat och målat på ett nytt litet terränghinder och jag tackar min fantastiska far och min älskade sambo för hjälpen med snickeriet...hade nog inte kunnat göra det bättre själv, fick ju stå för måleriet istället och summa summarum så blev resultatet väldigt bra så nu kan vi träna hus så mycket vi vill. Detta innebär att min lilla terrängbana har utökats med både en grav och ett hus i sommar...det börjar banne mig likna nåt!!  

 Sommaren verkar släppa taget och regnet hänger tungt över Kattryd, försöker samla kraft och motivation till att förbereda det sista för vår kommande happening....Kattryd Grand Prix, visserligen är det mesta utav planen klart, lite små fix och trix kvar...men som vanligt blir det väl i sista stund man gör allt ändå...he he, i år blir vi många härliga själar som deltar och jag ser verkligen fram emot att träffa alla och framförallt se alla vad de är utklädda till. Jag och min vackra vita slipade lite på formen igår, vilket han uppskattade för det var en väldigt lycklig liten häst som sprang fint i paddocken, han har ju iof alltid älskat att vara där men igår kändes han sååå nöjd och mycket utav hans gamla takter satt i....så han är nog laddad för start. Samtidigt fick M låna Herr Brun för att pröva och hoppa då hennes egen vackra springare står i sjukhage. Herr Brun han såg mer än nöjd ut och hoppade med M i sadeln och det var precis som om han sa...."kom nu ska jag visa dig"....härlig kväll med härligt sällskap...  

Men nu vänner så tar jag på mig gummistövlarna och skuttar ner till stallet...ridning....njae...kanske inte men pyssel med de vackra står på schemat....så ta hand om er och tänk på.....

Do what you love and love what you do

 Kanske många som jag har haft lite tid för avkoppling och fått njuta utav en fantastiskt härlig sommar med värme och framförallt mycket sol. Jag har noterat att många varit besvärade utav värmen men själv har jag bara njutit och tagit dagarna som de kommit...att ligga i hängmattan och lyssna på humlesurr känns underbart lyxigt när vardagen annars går i ett...men oavsett vad man hittar på under sin ledighet är det ändå viktigt att man vilar ut och laddar batterierna...de lediga stunderna tar alldeles för fort slut och vardagen gör sig till känna. Fast jag kan erkänna (lite) att nu längtar jag tillbaka till de vardagliga utmaningarna....  

 Jag har fått ta del av alla mina vänner och bekantas fina och fantastiska bilder under hela sommaren. Det är helt magiskt vilket vackert land vi bor i....jag har ju fått en resa från norr till söder genom alla bilder och känner mig oerhört berest....hi hi. Tack till alla ni som delar med er utav era upplevelser....   me like!!!!!!

 På mitt kära Kattryd är sommarlovet snart till ända både för matte och pållar, dags att sparka igång sommarhästarna och slipa formen...ja iallafall slipa bort den runda formen....he he, gräsmagar är kanska charmigt men ack så jobbigt att bära på och precis lika jobbigt som det är för oss att komma igång efter att ha legat i hängmattan för mycket, är det för pållahästarna, ja det är ju inga Ferrari man kör omkring precis, liknar snarare en trög BMW...  

    Det drar ihop sig för vårt årliga spektakel - Kattryd Grand Prix...hoppas alla är laddade till tusen, min planering går enligt plan och jag ser fram emot denna härliga dag tillsammans med de allra bästa. Förra året var en succé och varför inte göra det än lite bättre i år.  

Lite nya hinder har fixats, jag och kära mannen grävde en grav och inte en vanlig grav utan en man hoppar över...min älskade far var här några dagar och hjälpte mig snickra ihop ett hus...det blev ju hur fint som helst och nu är det målat, väntar bara på att pappen på taket ska på sen är det hoppklart även det. Ja det blir lite att bita i för deltagarna i årets GP. Nyfiken är jag också på vad alla ska klä ut sig till....jag har min outfit klar...he he, men väntar med spänning av att få se alla de andra! Nu är timman sen....imorgon väntar äntligen en vardaglig utmaning....tjingeling!!!