Tänk att min pålle gjorde det igen...igår var vi på dressyrtävling igen och det var Helges andra start. Jag själv var i botten då jag har sån värk i min kropp och kvällen innan varit på världens fest i Varberg, jag kan säga att jag var inte direkt laddad för att åka på tävling, men jag bet ihop och åkte. På framridningen så var Helge såååå fin och det var en dröm att rida, men så kom vi in i ett litet unket ridhus och allt var ju såå läskigt och jag kände hur Helge verkligen bara "dog"....att bära runt på en 700 kg häst det är ju inget man gör. Vi fick startsignal och musiken hördes svagt i högtalarna och vår ritt började, munnen var alldeles torr och jag tänkte hur ska jag orka med att sitta här och krumilura fint i hela 5 minuter...haha, låter inte länge men när man sitter där så är det en hel evighet. Ryggen värkte och jag tyckte att jag studsade ur sadeln när vi kom till snett igenom med mellantrav....min gud va hästen ökade på och jag fick mig en resa! Men ju längre programmet gick desto mer kom vi in i rytmen och allt flöt bara på, men för mig kändes det helt matt och mina ben var som spagetti så när vi kom ut så tänkte jag å va skönt nu kan vi åka hem. Men det tyckte inte domaren, som gav oss så jättefin kritik och vi fick ett resultat på 70,64% och det räckte till seger (igen)...hihi...nu har jag verkligen en dressyrhäst....hm.

Idag blir det besök hos veterinären, lilla Selma har gjort sig illa i tassen och en klo har gått av. Det ser ganska fint ut men det är bäst att farbror veterinär kollar iallafall, men hur lätt är det att få tag i dem....men nu lyckade jag så nu får jag slänga mig i bilen för det gick snabbt...tjingeling!